Jaha, då kommer ännu ett blogginlägg om att vi ska blicka framåt, knyta näven och aldrig ge upp. Förutsägbart och tråkigt tänker kanske du, och jag är väl beredd att hålla med. Jag hade mycket hellre skrivit om ett ljusare tabelläge, bättre spel och maffigare publiksiffror. Men det gäller att leva i den verklighet som råder även om det rent ut sagt känns för jävligt.Det här är fakta: HIF är i år ett bottenlag och jag är inte stensäker på att vi kommer klara kontraktet. Så, nu var det sagt. Det vore bara dumt och naivt att inte inse att det kommer krävas ett hästjobb ända in i det sista för att detta ska gå vägen.Igår hördes för första gången från läktarhåll kraven på Roars avgång. Jag förstår frustrationen och jag är inte rätt person att avgöra om Roar är bäst lämpad att leda laget. Jag kan väl själv erkänna att resultaten på plan fått mig att tveka mer än en gång. Jag är dock övertygad om en sak och det är att min enda önskan just nu är att vi ska ro den här säsongen i land. Sen ska vi arkivera den som helvetessäsongen och aldrig mer öppna den pärmen.Och vad krävs egentligen för att vi ska klara detta då? Fler poäng är ju det självklara svaret men för att lyckas med det tror jag också att det krävs en enighet och tydligt fokus. Från och med nu, och åtta matcher framåt, bör vårt enda fokus ligga på att besvara Rickard Nilssons klassiska fråga, ”Vad är bäst för HIF?”.För att tala klarspråk så skiter jag just nu i vad HIF:s tränare heter eller om David Accam blir såld till utlandet om en kvart. Det enda jag bryr mig om nu är klubben Helsingborgs IF. Klubbmärket, vår historia och vår framtid. Det är det som betyder något för mig. Det handlar inte om att vi inte ska ställa krav eller visa missnöje, för det ska vi. Men för mig är det just nu en fråga om tajming och HIF:s överlevnad. Efter säsongen är jag givetvis öppen för att ta en diskussion om allt runt omkring också, men just nu vill jag bara ställa in siktet och göra allt som står i min makt för att vi ska lyfta de sista matcherna.AIK och Malmö står på schemat härnäst, enligt tabellen tuffast möjliga motstånd. Det kan absolut vara så att vi inte lyckas ta ett enda poäng på dessa matcher och då ligger vi ännu risigare till. Men mitt fokus ska förbli detsamma, jag har bestäm mig! Jag ska med en dåres envishet fortsätta kämpa för min förening ända in i det sista.Jag hoppas att du också är beredd att locka fram dåren i dig. För när regnet piskar en i ansiktet allt hårdare, när motgångarna läggs på hög framför en och när ljuset i tunneln blir allt svagare, då är det bara dårar som står upp och vägrar ge sig.Martin Nilsson