Många var vi som med självsäkerhet konstaterade att inget lag skulle kunna rubba oss i år. Detta efter en obesegrad försäsong med bland annat bra spel mot tre allsvenska lag och två inledande vinster av Superettan. Sen kom mötet mot AFC och ställde allt på ända.Vi vet dock att laget har en oerhört hög högstanivå. Tricket för P-O och Stoffe blir att försöka skruva upp lägstanivån i en trupp som fortfarande lär känna varandra allteftersom säsongen rullar på. Något som förvisso kan bli lättare sagt än gjort då skador på nyckelspelare avlöst varandra under säsongsöppningen. Det vill säga precis det som inte fick hända i en redan tunn trupp.Men 2018 ska inte handla om att se hinder, utan om möjligheter. Det må ha sett lite knackigt ut på sistone, men fyra poäng mot Gais och Bois är ”helt Ok”. Tre poäng mot Öis på söndag kan innebära en kickstart och ett etablerande av en åter stigande formkurva. Ytterligare sex poäng mot Norrby och J Södra hade inneburit att det miniavstånd som uppstått upp till topp tre försvunnit. Och det finns inget som talar för att detta inte skulle vara möjligt, så länge laget tar sig an varje match med rätt inställning.Mot Öis kommer till exempel motståndet komma med högflygande form och alldeles säkert vilja bjuda upp till dans. Hög press på motståndares bollhållare, en tro till det egna passningsspelet och förmågan att hålla i bollen, och att punktmarkera Diego Montiel hade varit en bra början i undertecknads ögon.__Apropå rätt inställning tycker jag vi supportrar tagit oss an Superettan 2018 på helt rätt sätt. Det var självklart att media skulle nappa på den låga publiksiffran mot AFC men nyrekryteringen bland engagerade och potentiellt aktiva supportrar blommar som aldrig förr. Något som inte är helt lätt för dagligmedia att snappa upp eller rapportera om.
Bild: Liljedahl PublishingDärför är det väldigt roligt att Kärnan får ta stor plats i kommande nummer av HIF:s egna magasin Inspel, som går ut till 60 000 hushåll i Helsingborg med omnejd den 25/5, två dagar innan J Södra hemma. Reportaget handlar om supporterklubbens historia och utveckling samt vad vi gör för att bidra till utvecklingen av den dynamiska läktarkulturen runt Sundets Pärla.Vill rikta ett extra tack till ansvarig utgivare Bengt Liljedahl samt skribent Jonas Nordström för intresset och framförallt engagemanget i att vilja skildra och fånga den levande supporterkulturen och det arbete Kärnan gör på rätt sätt.__Utöver Kärnans ideella engagemang finns det flera initiativ som är förtjänta att omnämnas. Vi har tre fotografer – Linda Carlsson, Emelie Hübner och Anna Berg – som alla bidrar till grymma bildspel från såväl hemma- som bortamatcher.Vi har den oberoende HIF-kanalen Media di HIF som bara blir mer och mer slipade i sina rörliga återgivelser av HIF:s supporterkultur. Du följer kanalen på Youtube och Instagram. Vill du stötta kanalen går det bra att swisha valfri summa till 073-3013399.Vi har en ny, väldigt ung supportergrupp – Rödblå Ungdom 16 – som vill engagera sig i tifoverksamheten. Jag har omnämnt gruppen tidigare i denna kolumn. Kärnan förvaltar sedan några år tillbaka den numera nedlagda Tifogruppens pengar. Dessa pengar används för tillfället till att istället stötta RBU:s arbete.Ser du någon av pågarna med spann i handen innan match så skänk några lösa kronor. Det går såklart bra att swisha valfritt belopp även här. Numret är 070-8230315. Alla inkomster och utgifter samt vad utgifterna går till redovisas till Kärnan.Tillsist har vi också Mjölkkossan som fortsätter arbeta på i sedvanlig flitig anda. Ett initiativ väl värt att stötta och vill du göra det aktivt går det numera bra att bli månadsgivare. Du hittar mer information på deras hemsida.__Viktigaste av allt är dock till syvende och sist att vara på plats och stötta HIF. För ett tag sedan lanserade HIF tillsammans med Kärnan kampanjen 1000 på Södra med det enkla målet att nå 1000 sålda säsongskort på Södra stå. Precis som Södra ståplats i sig själv är en symbol för ett engagemang som vägrar ge vika trots motgångar hade 1000 sålda säsongskort varit en tydlig fingervisning för hur aktivt det ovan nämnda engagemang som sker runt om HIF faktiskt är.Vi är också övertygade om att vi kommer nå den siffran, mycket eftersom många HIF:are är notoriskt sena med typ allt. Jag har själv flera vänner som fortfarande inte löst sitt säsongskort. ”Jag ska”, är en flitigt använd fras. Är tämligen säker på att ni känner igen er och har polare med liknande beteenden. I skrivande stund är vi 815 personer som fixat säsongskort på Södra. Vi är alltså ynka 185 sålda säsongskort från målet. Ser vi alla till att den där sega polaren får loss tummarna bör det inte vara några problem. Och om inte för att uppnå målet så för att världens vackraste förening, vår förening, behöver allt stöd man kan få just nu. Verbalt och viralt som ekonomiskt.Vi ses mot Öis på söndag.Erik Kruse,Ordförande Supporterklubben Kärnan
Ordföranden har ordet: Upp med hakan, HIF
Nytt år, ny säsong, nytt ordföranden har ordet. Idag är det äntligen hemmamatch på plan 10 igen. Matchen kan betraktas på två sätt. Antingen är det en träningsmatch under rysligt kalla förhållanden på en träningsplan mot ett intetsägande motstånd. Eller så är det ett generalrep mot en seriekonkurrent under närmast mytiska försäsongsförhållanden involverandes fyra lager kläder på gamla Södra stå. Kort sagt är det som med mycket annat en fråga om perspektiv.Vilket perspektiv ska vi ta oss an 2018 med? Det förstnämnda eller det sistnämnda? Frågar ni mig har det varit alldeles för mycket av det förstnämnda de senaste åren. Uppgivet, tråkigt, en rycka på axlarna-mentalitet. Eller som Lino Boriero så poetiskt formulerade det, HIF har varit ett ledset lag. Detta har genomsyrat hela föreningen och något det får vara slut på nu. Och visst är det mycket som talar för att så också är fallet? Visst känns det som att det på allvar blåser optimistiska vindar runt Olympia igen?Bortsett från surret kring nyförvärv har det förvisso varit ganska tyst kring HIF i år. Nästan för tyst. Jag tror det beror på att majoriteten är optimistiska, men att ingen riktigt vågar säga det högt efter några års besvikelser. Faktum kvarstår dock: HIF ska vinna den här serien. Organisationen och laget är, för att använda sig av ungdomsfotbollstermer, toppat. Det blir inte bättre än såhär. Alla tänker det, alla vet det. Det är lika bra att säga det också.Men för att det ska bli möjligt måste vi också ta oss an året utifrån rätt perspektiv. Detta gäller även oss supportrar. Varje match ska betyda något. Varje match ska porträtteras som en utmaning. Med det sagt är det minst lika viktigt att ta sig an en utmaning med en viss portion humor och distans. Jag är lika medveten som någon annan att IFK Värnamo hemma den 10:e februari på en plastmatta i tre plusgrader där inga poäng står på spel inte är den hetaste tillställningen utifrån något utomstående, objektivt perspektiv. Men det skiter jag i. Idag är en viktig match. Idag är en rolig match. Det räcker så.***Sen var det det med Kärnans verksamhet i år. Vi kommer fortsätta jobba på i samma spår vad gäller subventionering av resor, sponsring av fristående projekt och supporterinitiativ samt designs av schyssta souvenirer. Vad vi däremot ämnar öka är vår synlighet.Vi arbetar nu för att skapa nya strukturer vad gäller att nå ut till gymnasium i trakten. Vi arbetar för att synas och höras mer i det direkta samarbetet med HIF:s organisation. Tillsist vill vi också skapa större förståelse bland supportergrupper för att fortsätta byggandet av en unik supporterkultur runt Sundets Pärla. Det finns mycket engagemang från många håll och jag är övertygad om att vi kan skapa något riktigt fett tillsammans ifall vi kan kompromissa och baka ihop de olika läktarelement vi inspireras av. Det kommer alltid finnas meningsskiljaktigheter men det finns en gyllene medelväg och där tycker jag också vi redan kommit en bra bit på vägen.Så ifall det är något – vad som helst – litet eller stort, en fundering, en idé, ett förslag, kontakta mig eller någon av de andra styrelsemedlemmarna. På Facebook, SMS, ring, kom fram till oss på matchdag. Allt supporter- och läktarrelaterat är av intresse för oss. Det är trots allt därför Supporterklubben Kärnan överhuvudtaget finns.***Avslutningsvis finns det i skrivande stund bara tio biljetter kvar till första bussen som rullar mot Norrköping om en vecka. Med andra ord hög tid för ni som segar att införskaffa er biljett.Erik Kruse,Styrelseordförande Supporterklubben Kärnan
Vi ses på andra sidan
Senaste ordförandeinlägget skrevs den 30:e juli strax innan bortamatchen mot Häcken. En mycket lyckad resa allt som allt. Stämningen under pubsamlingen på Whoopsi Daisy var hög, sången på Bravidas bortasektion högre, och poängen som kneps kändes som början på något positivt. Dessvärre är det den senaste poängen vi tagit i serien. Jag kommer, som vanligt, inte kommentera det sportsliga mer ingående i den här kolumnen. Jag ska faktiskt till och med försöka hålla mig kort för en gång skull.Det är nu nio matcher kvar av säsongen. Ödesmatcherna har duggat tätt på sistone, och besvikelserna med dem. Det känns, med knappt en tredjedel kvar av säsongen, därför redan lite uttjatat att prata om måste-matcher. Med det sagt kommer vi inte runt att de fyra närmaste omgångarna lär bli helt avgörande för hur upploppet på serien kommer se ut. Tre av dem spelas på hemmaplan, en är ett derby i Malmö.Jag kommer inte uppmana till att knyta näven, gå samman, stå rakryggade och visa färg. Det har jag, och många andra med mig, gjort tillräckligt för i år. Vi alla vet att nu inte är tiden att vika ned sig. Är du HIF tar du med dig dina närmsta och är på plats för att ge allting för ditt lag under de fyra avslutande matcherna för september månad, varken mer eller mindre.Imorgon kör vi. Peking hemma. Inget att förlora, allt att vinna. Vi ses på andra sidan.Erik Kruse, Ordförande Supporterklubben Kärnan
Supporterskap och kärlek
De ord vi använder allra mest har en tendens att förlora sin betydelse över tiden. Ibland kan därför en undersökning och ett ifrågasättande av sådana ord vara på sin plats. I går (den 14/9) lades ett gästbloggsinlägg från signaturen Bela Horizonte upp på Bakgatan som fick mig att börja tänka på ett sådant ord. Inlägget tar upp en viktig fråga och det här är mina tankar i den. Tankarna är personliga och inte nödvändigtvis representativa för Kärnan.Det jag vill utreda är vad supporterskap innebär? För mig kan inte en supporter, när helst det passar, helt plötsligt välja bort sitt supporterskap. En supporters engagemang avtar inte när klubben behöver hen som mest – om något så stärks det. Min avsikt är inte att peka ut någon och säga att ni inte är välkomna till Olympia. Däremot är jag trött på att mitt engagemang för HIF inte ska kunna beskrivas på ett sätt som har en beskrivande och tydlig innebörd, i synnerhet när det finns ett ord som borde fylla just den här funktionen.Det jag tror är att det inte är handlingarna som definierar en supporter utan skälen bakom handlingarna. En supporter kan mycket väl missa merparten, eller t.om alla, av säsongens matcher. Det kan alltid uppstå sådana omständigheter och det säger ingenting om supporterskapet. Det kan också finnas personer som ser alla matcher en säsong, men gör det av fel orsaker för att kunna kallas supporter. Vi har alla varit med om personer som varit med på allt för att sedan helt försvinna. Givetvis är det ju tänkbart att de helt enkelt tappat de bakomliggande skälen, men det skulle också kunna röra sig om att de aldrig fanns där från början. De bakomliggande skäl jag pratar om är en genuin och underliggande kärlek till föreningen.Här menar jag inte kärlek ur ett klassiskt romantiskt synsätt, som i att se sin klubb som perfekt och älska allting med den precis som det är. Tvärtom. En supporter älskar sin förening trots att han eller hon vet om att den inte är perfekt. Det finns i alla fall tre starka argument för den här synen.1. Dels så inser vi alla att våra föreningar faktiskt inte är helt perfekta. Det vore ett självbedrägeri av höga mått att påstå något annat, och vem som helst som någon gång deltagit i jargongen bland supportrar inser snabbt att det finns en hög grad av sarkasm, självdistans och skämtsam ironi riktad mot bristerna i den egna klubben. Det här är inte en sköld, utan ett sätt som kärleken tar sig uttryck igenom. Skölden är den fasad vi kan ha när vi inte vill ta emot kritik utifrån.2. Dels ingår det som en naturlig del av supporterskapet att ständigt försöka förändra sin klubb. Vem hade gjort det om han eller hon sett den som helt perfekt? En supporter borde inte vilja ha sin klubb precis som den är utan istället verka för en bättre version av klubben.3. Dels ingår det i supporterskapet ett sorts kontrakt och förbindelse att vara där under de stormiga tider som det oundvikligen kommer att komma. I en perfekt klubb finns det ingen motgång. Men att vara där i motgång är en central del av supporterskapet.I dessa tider, med skrala sportsliga resultat, och få andra skäl förutom kärleken till klubben finns därför en unik möjlighet för oss, klubbens supportrar, att sätta vår prägel på framtiden. De senaste årens motgångar, både ekonomiskt och sportsligt, har redan stärkt den här teorin genom att visa sig vara en grogrund och mylla för supporterinitiativ. Mjölkkossan och Röd Lördag är två sådana exempel. Exempel på idéer som uppstått när klubbens supportrar har släppts fram och exempel på plattformar som redan har varit klubben till stort gagn. Men som kan visa sig vara ännu mer värdefullt på längre sikt. Dels om vi tar tillvara på koncepten och vidareutvecklar dem. Men ännu mer för vår gemenskap i klubben, tron på våra möjligheter som supportrar och självbild som demokratisk medlemsförening.Oavsett i vilken serie vi spelar nästa säsong så kommer jag att vara med. Och jag tror tillräckligt många känner samma sak för att vi ska komma ihåg den här tiden som början på något riktigt stort snarare än som slutet på en bra period sportsligt.Olof Mattisson, styrelseledamot Kärnan
Gästblogg: Ett möte som väcker hopp om framtiden
Det var knökfullt i bistro 1907 igår när HIF hade bjudit in till medlemsmöte. På de framställda stolarna satt nyfikna medlemmar i alla dess former och väntade på att klubbens representanter, med klubbdirektör Mats-Ola Schulze i spetsen, skulle svara på frågorna ”hur illa är det?” och ”hur ska det bli bättre?”.Jag ska inte summera allt som sades, det görs bättre av andra, jag vill snarare förmedla en känsla. För trots att både den ekonomiska och sportsliga situationen ser dyster ut så var jag nog inte ensam om att lämna Olympia med en gnutta hopp i bröstet.Ja, jag vet att det mesta bara är snack än så länge, alla de fina orden och PowerPoint-presentationerna ska omsättas i praktik också, men det vi fick höra igår var den mest konkreta handlingsplan som jag tagit del av i HIF-sammanhang på många år. Det finns en tydlig vision och målbild för klubbens framtid och när det gäller ekonomin finns det ett konkret upplägg i Olympia Invest. Nu är jag ingen ekonom, men förutsatt att de 20 miljonerna kommer in känns upplägget i princip riskfritt för HIF. Det gäller ”bara” att hitta ett antal godhjärtade investerare. Den som vill läsa mer om Olympia Invest kan med fördel göra det i Tomas Nilssons HD-artikel från igår kväll.Stämningen på gårdagens medlemsmöte var också annorlunda än många andra möten jag varit på. Det fanns ett driv och en framåtanda den här torsdagskvällen, en urstark vilja att vända den negativa trenden på alla plan. Vår nye klubbdirektör är förvisso en säljare ut i fingerspetsarna, men jag får också intrycket av att han är en ruskigt vass kulturbyggare. Hans engagemang smittar av sig och det är en faktor som inte bör underskattas i nuvarande läge, även om det främst är andra kompetenser som kommer att vara avgörande.Det fina med medlemsmöten i mina ögon är att titta sig runtom i lokalen, på alla andra HIF:are som offrar en helkväll för att vara med och få insyn och påverka. Från de äldsta veteranerna i HIF-vännerna till de yngsta medlemmarna i Kärnan. Det är få saker i samhället som kan engagera så många människor, från olika generationer, med olika bakgrund och livssituation, som fotbollen. HIF berör och har man en gång varit HIF:are så är man alltid det, som en av medlemmarna i Vännerna med hög röst deklarerade i ett spontant brandtal mot kvällens slut. Och när Álvaro Santos kopplades upp på projektorn, med en hälsning från Brasilien, var det svårt att vara oberörd.Tillsammans. Det är ett ord som använts ofta i HIF-sammanhang på sistone, så även igår. Det må låta som en klassisk klyscha men det är vi tillsammans som ska vända detta och bygga ett starkare Helsingborgs IF. Supportrar, klubbledning, spelare, fystränare, materialförvaltare, styrelse, sponsorer, med fler, det är vi som utgör organismen HIF och vi är beroende av att alla delar drar åt samma håll. Igår kändes det verkligen som att många är beredda att göra det jobbet.Och återigen, det här är en resa som kommer att ta tid, så den som är ute efter en snabb lösning får nog tänka om. Den som däremot är beredd att slita för klubben och sträva mot ett mål långt borta i horisonten kommer vara oerhört värdefull. För det är precis det vi behöver nu, eldsjälar som inte räds hårt jobb och som inte ger upp när hinder hopar sig på vägen.
Anders Larsson, ordförande i HIF-vännerna och medlem i Supporterklubben Kärnan, och Erik Kruse, ordförande i Supporterklubben Kärnan och medlem i HIF-vännerna.
Avslutningsvis vill jag också lyfta HIF-vännernas Mjölkkossan-kampanj. För varje ny medlem de får skänker de 400 kronor till Mjölkkossan. Det är ett oerhört generöst erbjudande med tanke på att medlemskap bara kostar 100 kronor. Mjölkkossan har kommit att bli betydligt mer än bara ett symboliskt initiativ, det är en satsning som gör verklig skillnad för klubbens ekonomi. Så bli medlem i HIF-vännerna om du inte redan är det.Den 18 september möter vi Norrköping hemma på Olympia. Jag hoppas att just du infinner dig då. Du behövs när vi bygger ett starkare HIF./ EB1907