Med ombyggnaden av Olympia så har vi, bland annat, fått Sveriges bästa kortsida – och det märks på stämningen. Det är viktigt ur ett sportsligt perspektiv, det egna laget lyfts fram i stormatcher och ges den extra energin som behövs i serielunken samtidigt som motståndarna alltid märker att de är på bortaplan. Det är viktigt ur ett publikperspektiv, bra stämning leder också till mer publik på Olympia, så väl på VIP, på sittplats som på ståplats lockar det människor. Det är för många en avgörande del i helhetsupplevelsen i att gå på fotboll.Men vi ska inte nöja oss med att stämningen är bättre. Vi kan konstatera att vi har tagit stora kliv i rätt riktning men att vi fortfarande är långt ifrån vår fulla potential. Bara på Södra finns där mycket att jobba med, det märks till exempel att det är en ny sektion och att vi växlat upp i storlek jämfört med tidigare år. Sångerna sitter inte alltid klockrent och det tar tid både att lära sig text och melodi – men också att sjunga högt. Här gäller gemensamt ansvar samt tålamod. Men vi bör också fundera på vad vi kan göra för att i större utsträckning få med Östra, Västra och Norra och det är här jag vill komma till ämnets rubrik.Sluta säga ”klacken”. ”Klack” kommer från början från det franska ordet ”claque” som avser en, ofta betald, skara människor med uppgift att applådera eller bua (till exempel på en teater). Men det är inte ordets ursprung som är intressant utan hur ordet används i dag. Visserligen så är det nog ingen som tänker sig att ”klacken” är betald av HIF. Men ordet används ändå på ett sätt som ringar in ett antal åskådare och ger dem en ”uppgift” att stötta laget och skapa stämning samtidigt som det tar ifrån åskådare som inte ringas in den här möjligheten. Det skapar en norm om att du ska ”vara tyst eller ställa dig i klacken”. En norm som både är missvisande och kontraproduktiv. Vi borde gemensamt motarbeta detta genom att sluta använda ordet ”klack”. Ingen på Olympia har som uppgift att skapa stämningen och ingen ska heller känna sig begränsad från att bidra till den, oavsett var han eller hon sitter eller står.Avslutningsvis är det inte min avsikt att skuldbelägga någon för att ordet används, det är en del av språket i och omkring fotbollen i dag och därför upplevs det som naturligt att använda. Men språket påverkar våra förväntningar och kan vi förändra sättet vi talar om någonting kommer vi i längden också att förändra sättet vi tänker kring det. Den här texten ska därför ses som en uppmaning och ett försök att lyfta en frågeställning jag tror kan betyda mycket för HIF i framtiden om vi tar oss an den på rätt sätt.Olof Mattisson Vice ordförande Kärnan