Nu var det återigen ett tag sedan jag bloggade, så jag får väl skriva några rader. Varnar redan nu för att det kan bli lite stolpigt och osammanhängande, det finns mycket att fundera och reflektera kring.
Att tacka supportrarna vid en förlust
Jag missade själv matchen i Halmstad men när jag läser och hör eftersnacket inser jag att frustrationen var stor. Både bland spelare och bland supportrar. Det är förståeligt tycker jag. En styrelsekollega pratade med en person i HIF:s klubbledning häromdagen och fick berättat för sig att spelarna upplever att det är väldigt jobbigt att gå fram till oss efter en förlust, inte minst när de själva redan vet om att de gjort en dålig insats. Ännu jobbigare blir det när de får möta vår frustration. Jag förstår dem och kan tycka att en applåd från mittplan räcker gott.
Jag tycker samtidigt att vi supportrar har rätt att visa när vi inte är nöjda med lagets insats, precis som att vi ska vara tydliga med att visa dem när vi är nöjda. Och i ärlighetens namn är det ju väldigt sällan som laget blir utbuat, oftast är det spridda applåder och halvhjärtad sång, även vid förluster.Mitt förslag är såhär, spelarna behöver inte gå ända fram till oss och tacka efter en förlust om de inte vill, de kan applådera på avstånd för att visa att de uppskattat stödet och sen gå in och slänga vattenflaskor i väggen om de vill. Jag har åtminstone inget sådant självbekräftelsebehov att jag skulle ta illa vid mig.I gengäld vill jag dock att vi blir bättre på att fira segrarna tillsammans. En snabb våg är lite tamt, jag vill gärna se att laget och ledarna stannar vid oss längre och gläds tillsammans. Deal?
Viktig match imorgon
Matchen mot Mjällby imorgon känns lite som en nystart. Nu måste det helt enkelt vända och jag har en känsla inom mig som säger att det gör det. Det är vid sådana här matcher ens supporterskap sätts på prov. Vilka kommer och stöttar och vilka stannar hemma? Vilka struntar i det på grund av svag inledning och vilka knyter näven och väljer att försöka påverka situationen? För de flesta som läser detta är nog svaret givet och jag hoppas att fler resonerar så. Det börjar bli tjatigt att säga det, men nu måste vi stå enade och med gemensamma krafter bryta den negativa trend vi är inne i. Jag vill se ett välfyllt Olympia imorgon i vårsolen!
Två derbyn på en vecka
Sedan väntar två derbyn på en vecka. Malmö har gått på som tåget inledningsvis så det verkar bli tuffa drabbningar. Jag tror att det kanske kan passa oss. Vi slår ur underläge, men jag tror att spelarna är grymt taggade. Inte minst semifinalen på Swedbank blir en riktig rysare. Ska vi gå till ytterligare en cupfinal? Jag hoppas verkligen det. Inte bara för att det vore 
fantastiskt roligt att börja planera en resa till en cupfinal i Stockholm, utan också för att den kan ge oss en biljett ut i Europa.Det är ju något som inte minst vi supportrar alltid längtar till. Så har du inte köpt din biljett till derbyt så är det dags. Vi ska väl kunna bli åtminstone 1000 personer på bortasektionen i Malmö? Det räcker för att skapa ett grymt stöd för laget.
Vardag igen – men mycket roligt på gång
I övrigt rullar arbetet återigen på som vanligt. Planering pågår för fullt inför Malmö hemma och inför Kalmar borta, som kan bli en av årets bästa resor. Det är åtminstone ambitionen. En del annat är också i pipeline, det är kul att vara igång igen.Sist men inte minst vill jag rikta ett personligt tack till alla om stöttat Kärnan den senaste tiden. Det är otroligt att vi har ett sådant stöd från så många, utan det hade omstarten känts betydligt motigare. Nu vet vi att vi gör rätt och att folk uppskattar den tid vi lägger ner. Det känns faktiskt jävligt bra.
Vi ses på Olympia imorgon!
Martin Nilsson
